Trixi & Anton Frank
Då vi fortfarande bodde kvar i Hovås, hade vi den glädjen att få låna ut våra hästhagar till Circus Maximum tre år i rad. Hästdressören Anton Frank kom alltid själv i egen hög person och knackade på på morgnarna och frågade om de fick låna våra hagar. Naturligtvis fick de det. Och vi fick en bibba biljetter. Det var en härlig upplevelse att få se hästar, kameler,lamadjur och elefanter i en enda röra ute i hagen då man öppnade dörren. Och då kvällshimlen sänkte sej över träden och cirkusorkestern började spela - då kändes det himla mysigt.
Men underbart är alltid kort, och nästa morgon var de borta.
Fast hundarna myste i flera månader efteråt då man promenerade genom hagarna och ut över fotbollsplanen då de kunde rulla och vältra sej i lämningarna efter spillningarna. Särskilt i elefanternas bajs. Huuu, då ville man inte ha hundarna i sängen kan jag lova.
Anton själv är en mycket ödmjuk man. Trevlig och rolig, och man får verkligen respekt för hans kunnande. Cirkusdjuren blir alltid uthängda som offer för misshandel etc. Men om alla hade ömmat så för sina djur som Anton frank, hade djurskyddsnämnden inte behövt existera.